"För närvarande är det många som ringer. Vi hjälper dig så fort vi kan. Du har plats 99 i kön."
Ja, så låter det när man försöker få tag på försäkringskassan.

Det finns en man i den här staden. Han går runt med en dunk innanför jackan. Han har svarta händer och håller alltid något i handen som han sniffar på. Vad det är vet jag inte. T-sprit, lacknafta, bensin? Något som luktar så otroligt mycket och som man blir helt snurrig av är det iallafall.
Det var senast i fredags som jag satt på samma buss som honom. Det kändes verkligen inte okej att han ens fick sitta på den där bussen, speciellt inte när det sitter barn där.
Jag pratade med busschauffören innan jag gick av. Han slängde av den där mannen men att chauffören till och med sa till mig att han kände nån lukt och var yr kändes inte heller okej. Sååå... Jag tycker faktiskt inte att alla människor har rätt att åka med kollektivtrafiken!

Jag har funderat lite på det där. Inte så överdrivet mycket som många andra gör i dessa dagar men.. Är jag, eller vi som inte har nån tjocktarm och med dåligt immunförsvar några som borde få det där vaccinet nu? Det känns så. Jag har inte ens funderat på om man ska ta det eller inte men det känns ju väldigt fånigt att inte vaccinera sig. Speciellt när man är sjuk.

Hur tänker ni andra som är i liknande situationer?
Bara lite funderingar såhär på en tisdagskväll.

Dagens musiktips får nog bli detta Göteborgsbandet!

http://www.myspace.com/roenik

ååh, vad dålig jag vart på senaste att skriva. Jag har haft endel för mig men nu hoppas jag att jag är tillbaka.
Jag ska börja med att svara Anna på hennes fråga om hur jag hade det efter operationen:

Jag låg inne en vecka efter operationen. Det var en jobbig vecka. Man var barn igen och trodde aldrig att man skulle kunna klara sig själv igen. Redan samma dag som jag blev utskriven så satt jag i en bil i 3 timmar för att åka hem till min familj. Visst var jag rädd för att behöva springa ut i skogen men det behövdes aldrig. Vi stannade på donken en gång. När jag sedan var hemma och inte gick utanför dörren på en vecka så blir man på nåt sätt bekväm, vilket är väldigt bra i början. Man går på toaletten så fort man känner att man behöver. Ibland till och med springa till toaletten mitt under middagen för att det behövdes. Det är nu 7 veckor sedan jag opererades och jag har börjat jobba igen. Så fort man vågar sig utanför dörren så lär man sig att "hålla sig". Det är jobbigt i början, det går inte att komma ifrån. Men med vilja så tar man sig fram mycket snabbare än vad man tror innan man ger sig in i det. Jag hoppas verkligen att det går bra för dig! Håller alla tummar jag har och hör gärna av dig igen!


Men som sagt, så började jag jobba i måndags. Har jobbar 3 dagar hittills och det har gått jättebra. Första dagen kändes det väldigt konstigt att vara tillbaka. Man känner sig som ny igen. Men jag känner redan att jag inte har långt kvar innan jag är tillbaka till dit jag vill vara. Jag har vart ganska trött och så efter arbetsdagarna och ont i ärret efter byxor eller leggings som skaver på när man måste böja sig så men förrutom det ska jag nog inte klaga. Jag har 1 timmes resväg till jobbet och känner mig inte alls stressad över det med tanke på toalett.
Mitt lilla tips som jag alltid följer är att gå på toaletten innan man ska iväg, även om man känner att man inte behöver så kan det vara bra att prova att pressa på. För då finns det inte så stor risk att det blir akut. Plus att jag brukar undvika att äta eller dricka, tex. kaffe på vägen.

Jag har en bit kvar men jag känner mig ändå på topp.
Idag har jag gått upp 07.20. Åkte hem efter att ha sovit hos min vän. Började med en kaffe och sen målade jag mitt kök i 2 timmar. Har lite kvar där nämligen. Sen har jag lagat massa mat och jobbat. Det fanns inte mycket ork kvar i slutet av arbetsdagen men jag orkade. Det är jag glad över!

Ska försöka här i dagarna att få hit en bild på hur magen ser ut nu för tiden. Det finns ju bilder på min stomi i tidigare inlägg så nu ska ni få se nästa resultat =)

Oj, en hel vecka utan ett ord från mig. Det kändes som jag skrev igår. Idag har jag en riktig hemmadag. Det är sånt där väder ute så man inte ens vill öppna dörren. Det blåser och inte en endaste liten solstråle når fram.
Jag var hemma hos min familj över dagen igår. Det är så härligt att komma hem ibland. Fick med mig två stora påsar med mat så nu är kylskåpet välfyllt också :)

Om 6 dagar ska jag återgå till jobbet. Det är med delade känslor faktiskt. Det är härligt att ha mycket tid tills övers att ta hand om sig själv. Känna efter hur man mår osv. Samtidigt som det är ganska tråkigt i längeden för det finns inte direkt någon rutin på livet. Så det ska bli härligt att komma ut och jobba, träffa folk och äntligen göra nån nytta.