I en veckas tid fick jag högsta dosen av kortison. Jag fick inte äta minsta lilla utan bara dricka vatten, saft och näringsdrycker. Jag hade kramper i kroppen, var HUNGRIG  och sov otroligt dåligt. När den veckan hade gått så hade ingenting hänt. Inflammationen var inte hämmad över huvud taget. De kom in till mig och berättade att den enda utvägen för mig var operation. Jag sa "okej " och vi pratade lite om vad som skulle hända efteråt. Jag blev så chockad. Jag levde i någon annan värld i två dagar och ville inte riktigt inse vad det var som var på gång. Försökte att inte tänka. Grät hela tiden. Dagen innan blev allt så konkret. Jag fick hoppa in i duschen och göra en riktig skrubbdusch, rena kläder och rena sängkläder. Allt skulle vara så rent som möjligt. Och där la jag mig. Helt ovetande om vad jag var på väg att ge mig in på.